Kommentar: Svar på tal om Rut 

Ny studie från SNS snedvrider bilden av rutavdraget. Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Hemserviceföretagen, reder ut vad som gäller.  

 

– Rutavdraget är en fungerande integrationsmotor. Ett jobb i rut-branschen är för många utrikes födda kvinnor första steget in på svenska arbetsmarknadenDet visar även den här studien, säger Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Almega Hemserviceföretagen. 

Fokus för studien från SNS är hur rut-företag sysselsätter kvinnor med flyktingbakgrund. En grupp som har klart lägre sysselsättningsgrad än till exempel män med flyktingbakgrund. Analysen visar att rut-företag sysselsätter kvinnor med flyktingbakgrund i samma utsträckning som snittet för privat sektorMen andelen kvinnor med flyktingbakgrund i rut-företag som har en heltidsanställning, är betydligt högre än privat sektor generellt 

I starkt rutnischade* företag utgör utrikes födda kvinnor till och med en högre andel än svenskfödda kvinnor. Rapporten från SNS menar att rutavdraget främst har skapat sysselsättning och företagande för kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda i Europa som saknar flyktingbakgrund. 

 

̶ Syftet med rutavdraget är att göra svarta jobb vita och skapa nya jobb för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta har rutavdraget levererat med bravur. Utan Rut hade de här jobben inte funnits, säger Pernilla Enebrink. 

Jobb i rutbranschen är på inget sätt en återvändsgränd när det gäller fortsatt karriär. Siffror från Demoskop visar att 43 procent går vidare till jobb i annan bransch och 22 procent går vidare till studier. Dessutom kommer 75 procent av de som arbetar i ett rut-företag direkt från arbetslöshet. 

 

Summan av rutavdraget överstiger 50 procent av försäljningsvolymen 

Läs hela rapporten från SNS här. 

Läs Almegas rapport fler-rut-jobb-for-battre-integration.