Avtalsrörelsen 2017

Den svenska modellen för reglering av arbetsmarknaden består av två delar. Ett grundläggande regelverk av lagar som gäller för alla och därtill kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren i varje bransch.

Ett kollektivavtal gäller under en viss period, normalt sett mellan 1 år upp till 3 år. Varje avtal har minst två parter och målsättningen är att ett nytt avtal tecknas innan det tidigare löper ut.

Serviceföretagens fyra branscher har sex kollektivavtal, se rutan "våra kollektivavtal" till höger och alla avtal ska omförhandlas under 2017. Här hittar du information om Serviceföretagens yrkanden, våra avtalsdelegationer, hur avtalsförhandlingarna går till, vad som händer om parterna inte kommer överens och när respektive kollektivavtal löper ut.

Uppdaterat 2 juni - Nytt Städavtal
Städföretagen och motparterna Fastighets och Seko tackade idag ja till hemställan och strejkhotet är i och med detta avblåst. Läs mer här

Vår kommentar hittar ni här

Varslet hittar ni här

Våra yrkanden hittar ni här

Arbetsgivarguiden - information för medlemmar
Du som är medlem och vill ha uppdaterad information om ditt specifika avtal ska även i fortsättningen logga in och besöka Arbetsgivarguiden. Där publiceras löpande information om förhandlingarna för ditt avtal.

Mer information om avtalsrörelsen 2017:
avtalsrörelsen.nu - Almegas avtalswebb
Arbetsmarknadsnytt - Nyhetsportal om svensk arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv

Sociala medier:
Facebook
Instagram

städavtal klart nyhet.png

65.PNG

 

Visa alla

Serviceföretagens förhandlingsdelegationer 2017

Varje part har en förhandlingsdelegation som företräder medlemmarna i förhandlingarna. Delegationens arbete leds av en förhandlare från arbetsgivarparten och en ombudsman från facket.

Arbetsgivarsidans förhandlingsdelegation är utsedd av organisationens styrelse eller av medlemmarna. Den består i allmänhet av vd:ar, personalchefer eller andra personer i ledande ställning i medlemsföretag. Fackens förhandlingsdelegation utses inom fackförbundet.

Serviceföretagens förhandlingsdelegationer per avtal

Serviceentreprenadavtalet för Städföretagen (Fastighets, Seko)
Styrelsen för Almega Städföretagen

Serviceentreprenadavtalet för Städföretagen (Kommunal)
Styrelsen för Almega Städföretagen

Tjänstemannaavtalet för Städföretagen, Saneringsföretagen och Säkerhetsföretagen (Unionen, Ledarna)
Anneli Hultman, Sodexo Lo Hjorth, ISS,

Specialserviceavtalet för Saneringsföretagen (Fastighets)
Håkan Salvall, Corvara Industri- och Skadeservice AB, Stefan Svensson, ISS, Peter Andersson Ocab i Norrköping, Patrik Lindberg, Relita, Hans Nygren, Skadeteknik i Örebro)

Hemserviceavtalet för Hemserviceföretagen (Kommunal)
Ej fastställd

Fönsterputsningstavtalet för Fönsterputsföretagen och andra serviceföretag (Fastighets)
Annsofie Orrsten, Städtjänst Westerlund AB, Elisabeth Adlerson, Adlersons Fönsterputs & Städ AB

 

Såhär förhandlar vi kollektivavtal

Förberedelser

Långt innan kollektivavtalet löper ut förbereder sig arbetsgivarorganisationen och facket var och en för sig. De bestämmer sig för i vilka frågor de ska försöka förhandla fram förändringar. Det kan gälla både lönehöjningar och allmänna villkor.

När ett kollektivavtal börjar närma sig utlöpningstiden sker omförhandling, det är det vi i dagligt tal kallar för avtalsförhandlingar. De sifferlösa avtalen har ofta längre giltighetstid och förhandlas inte om lika ofta som de som innehåller löner. Exempelvis Ledaravtalet står sig oförändrat år efter år.

Förhandlingarna startar

I god tid före utlöpningsdatum träffas parterna för att sätta ut tider för förhandlingarna och överlämna och gå igenom respektive krav på ändringar. När datum satts ut kallas förhandlingsdelegationerna på bägge sidor in. Det är förhandlingsdelegationen som beslutar om vilka förslag som ska lämnas fram och bestämmer hur man ska ställa sig till motpartens förslag. Förhandlingsdelegationens arbete leds av Almegas förhandlare respektive fackets avtalsansvarige ombudsman. Det är de som träffas och utbyter förslag, och sköter själva förhandlandet.

Förhandlingar pågår i allmänhet ett par – tre dagar i stöten, ofta i flera omgångar. När man väl kallat in förhandlingsdelegationerna vill man utnyttja tiden, det är ofta svårt att hitta dagar. Det förekommer att förhandlingarna pågår långt in på kvällen och ibland även på natten.

Om parterna inte kan komma överens kan de välja att lägga förhandlingarna på is ett tag. Ibland återupptas förhandlingarna igen, men om parterna bedömer att de inte kan komma vidare på egen hand kan de begära frivillig medling.

Nytt avtal träffas

När parterna är överens undertecknas en överenskommelse om vilka ändringar som ska göras i kollektivavtalet, eventuellt hur mycket lönerna ska höjas och hur länge avtalet ska gälla. Så snart det är klart informerar vi medlemsföretagen om ändringarna. Därefter redigerar Almega kollektivavtalet och publicerar det nya kollektivavtalet på hemsidan.

Konflikt - När parterna inte kommer överens

Så länge kollektivavtalet gäller råder fredsplikt, det vill säga det är inte tillåtet att strejka eller lockouta, vägra övertid, blockera jobb eller vidta andra stridsåtgärder. Den part som vill vidta stridsåtgärder för att få igenom sina önskemål måste först säga upp avtalet. Utlöpningstid och regler för uppsägning av avtalet framgår av giltighetsparagrafen sist i avtalet.

Om det inte går att komma överens i förhandlingarna kan endera parten säga upp avtalet och varsla om konflikt. När avtalet är uppsagt och löpt ut råder avtalslöst tillstånd och det finns ingen fredsplikt. Det är bara parterna som kan besluta om konflikt, inte enskilda medlemsföretag eller de anställda.

Under konflikten

Vad som händer medan konflikten pågår och hur mycket verksamheten påverkas beror på vilken/vilka stridsåtgärderna är. Ibland kan verksamheten pågå som vanligt men med vissa störningar.

Under en konflikt informerar Almega företagen om konflikten, diskuterar vad som kan göras så att konflikten inte gör större skada än avsett och ger förslag på praktiska åtgärder. Våra rådgivare har fortlöpande kontakt med de medlemsföretag som är direkt berörda och ger råd i frågor om till exempel vad som kan betraktas som skyddsarbete.

 

Varsel och konfliktåtgärder

Varsel ska överlämnas

Konfliktvarsel ska överlämnas till motparten sju arbetsdagar i förväg, samtidigt ska Medlingsinstitutet informeras. Varslet måste innehålla uppgifter om vilken stridsåtgärd som kommer att genomföras, vilka som omfattas och när stridsåtgärden ska börja. Varslet ska vara så tydligt att den som varslats kan göra en rimlig bedömning av åtgärdens effekter på sin verksamhet.

Om någon av parterna vill utvidga konflikten till mer omfattande åtgärder eller till att omfatta fler företag ska detta varslas sju arbetsdagar i förväg, precis som det första varslet.

Vanliga konfliktåtgärder

Det finns inga regler om vilka stridsåtgärder som är tillåtna vid en arbetsmarknadskonflikt. Vanligt från fackligt håll är strejk, övertidsblockad samt blockad mot nyanställning och inhyrning av personal. Blockad mot vissa typer av arbete förekommer också liksom bojkott mot vissa varor eller produkter. Arbetsgivarna kan lockouta, det vill säga utestänga de anställda från arbetet.

Strejk -
Strejk innebär att arbetstagarna lägger ner arbetet. Anställda som deltar i strejk ska inte ha tillträde till arbetsplatsen eller företaget.

Blockad-
Med blockad avses i första hand att avstänga motparten från ekonomiska förbindelser av olika slag. Ett exempel kan vara en arbetstagarorganisation som uppmanar arbetstagare att inte ta anställning på arbetsplatsen.

Lockout-
Vid lockout utestänger arbetsgivaren arbetstagare från arbetsplatsen. Lockout kan tillgripas som svar på strejk.

Stridsåtgärderna kan omfatta ett eller flera eller alla medlemsföretag i en arbetsgivarorganisation. De kan också omfatta en eller flera grupper av anställda, eller alla anställda vid en arbetsplats eller i en hel bransch. Fackförbundet bestämmer själva hur de vill utforma sin konflikt. Det är vanligt att det fackförbund som varslat om konflikt skriver att arbetsuppgifterna är satta i blockad. Det är ett sätt att försöka att få oorganiserade att inte utföra sina vanliga arbetsuppgifter och på så sätt öka skadeverkningarna av konflikten.  Fackförbund kan endast ta ut sina egna medlemmar i konflikt. Oorganiserade eller medlemmar i annat fackförbund har dock rätt att förhålla sig neutrala och kan då hos sin arbetsgivare begära och beviljas tjänstledighet så länge konflikten pågår.

När det pågår en arbetsmarknadskonflikt är det tillåtet att vidta stridsåtgärder i sympati med konflikten, även på områden som redan träffat kollektivavtal. Sympatiåtgärder innebär att en facklig organisation begär att en annan facklig organisation ska ta ut vissa medlemmar i en konfliktåtgärd, till exempel strejk. Även om organisationen är bunden av kollektivavtal är det tillåtet att vidta sympatiåtgärder till stöd för annan som vidtagit en lovlig stridsåtgärd.

Medling, undantag och konfliktersättning

Medling

Innan konflikt bryter ut har parterna skyldighet att ställa upp på medling. Medlare utses av det statliga Medlingsinstitutet eller enligt ett särskilt avtal om förhandlingsordning mellan parterna. Det mest kända avtalet om förhandlingsordning är Industriavtalet mellan fack och arbetsgivare inom industrin.

Inom Almega finns några avtal om förhandlingsordning enligt vilka parterna själva utser medlare, på andra områden följer man den statliga ordningen med medlare från Medlingsinstitutet.

Medlingsinstitutet kan skjuta upp en stridsåtgärd i max 14 dagar för att få tid för parterna att nå fram till en överenskommelse.

Reglerna om stridsåtgärder och medling finns i medbestämmandelagen.

Undantag från konflikt

Skyddsarbete och områden där det kan vara samhällsfarligt att tillgripa stridsåtgärder kan undantas från konflikt. Detta regleras enligt huvudavtal mellan parterna.

Vilka områden som kan bli föremål för undantag beror både på vad det är för verksamhet och hur omfattande konflikten är. Därför blir det alltid en bedömning från fall till fall av vad som är nödvändigt skyddsarbete och vad som är samhällsfarligt att inte utföra.

Konfliktersättning

Svenskt Näringslivs medlemsföretag har en gemensam konfliktfond. De företag som varit uttagna i konflikt kan få konfliktersättning från fonden.

Fackets medlemmar får konfliktersättning från sitt fackförbund.