Varför vill LO försvåra för en bransch som erbjuder jobb med lägre trösklar

Hemservicebranschen har ökat lavinartat de senaste tio åren, vilket fått betydande positiva samhällseffekter. Men trots att rut-reformen inneburit fler jobb, förbättrad jämställdhet och minskat den svarta marknaden, anser LO att rut-avdraget ska tas bort.

När Susanna Gideonsson hävdar att ”utvecklingen går åt fel håll” för rut-avdraget är det minst sagt olyckligt. Syftet bakom RUT-reformen är inte främst att gynna någon samhällsklass, utan att skapa nya jobb med hjälp av högre efterfrågan på hushållsnära tjänster, att minska den svarta marknadsandelen och därtill att förbättra jämställdheten i samhället. Och det har man gjort med råge – enligt Skatteverket har de medvetna svarta köpen minskat med över 70% mellan 2005-2019. Reformens jämställdhetspolitiska gärning är också viktig utifrån såväl köparnas som företagens perspektiv.

En sammanställning från Almega visar på att en tredjedel av alla nyanlända kvinnor i utsatta områden arbetar inom städning eller hemservice. Enligt Rutindikatorn 2022 var 3 av 5 köpare kvinnor. Vi vet också att omkring 60 procent av alla egenföretagare i branschen är kvinnor. Rut-avdraget kan i stort ses som en självfinansierad reform, tack vare sina positiva synergieffekter.

I motsats till vad LO hävdar så är det positivt att fler köper rut-tjänster. Med högre efterfrågan följer ökad medvetenhet bland kunder, vilket innebär högre krav på kvalitet och goda arbetsvillkor för att vara konkurrenskraftig. Just nu utreds dessutom möjligheten att ställa högre krav på de företag som beviljas rut-avdrag.

Frågan blir då: Varför vill LO försvåra för en av få kvarvarande branscher som erbjuder jobb med lägre trösklar, Susanna Gideonsson?

 

Läs SvD artikeln här